Hur fan kan man ha sån otur som jag?!
Ne man kan f-n inte de! Ja hämtade bilen igåår, och de har inte ens gått 25 timmar så har jag hunnit backa in i en sån där stor asstudsmatta som ungarna har nuförtiden och spräckt den vänstra baklyktan! Aaaaaah!
Ja, de blir väl kanske inte så dyrt att fixa och tur de tog i lyktan och inte i luckan då hela bakänden hade blivit bucklig! Bara ta skiten som den kommer och gå vidare med kanske iaf ett litet smil......
Sitter och lyssnar på Amy Mcdonald, ätit en kaka och borstat en häst. Där har vi min terapi. Borde kanske baka, men är så sent så orkar it dra igång me nå nu. Men de hade varit den bästa terapin för de vet ja att ja kan och att ja kan göra bra...
Ja, de va den dagen, nu ska ja väl lägga mig is ängen eftersom vi inte ens har nån tv då vi inte fått boxern av Tele 2 än! Som inte är känd för att vara snabba.
JA, det är synd om mig nu!
God natt!
tisdag 16 september 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
men Klara!!
Hur kan du?
Bara du inte kör ihjäl dig oxå!
Var det en turbo?
Skicka en kommentar